Sådan alarmsikre du et hjem med hund | SikkertHjem™ Scandinavia

 

Det har blivit både enkelt och billigt att larmsäkra sitt hem mot inbrott och olycka som t.ex. brand och översvämning, men om man har en större hund är det inte alltid lika enkelt.

 

 

Rörelsesensor. Vad är det för något?

 

De allra flesta larmsystemen använder så kallade rörelsesensorer som en del av stöldskyddssystemet. Dessa är små sensorer som placeras på väggarna i det rummet som man vill övervaka. Via de osynliga infraröda strålarna kan det alltså registreras om en person går igenom rummet.

 

De flesta rörelsesensorerna använder sig av fler parametrar för att avgöra om något är fel och om ett larm ska sättas igång. Det handlar oftast om registrering av kroppsvärme via sensorns infraröda strålar och registrering av den ljusskillnaden som en person i ett annars tomt utrymme orsakar.

 

I bättre larmsystem är rörelsesensorerna också "djurvänliga" eller helt enkelt "djurimmuna", vilket innebär att de kan användas i hem med husdjur där normala sensorer utan denna funktion skulle utlösa larmet när hunden eller katten rör sig i rummet.

 

 

Tjuv eller hund.


Allt borde ju omedelbart kunna justeras om man har hund eller katt, och det gör det också, så länge du ser till att ditt larmsystem har djurvänliga rörelsessensorer. Tyvärr är det inte alltid så.

 

Om du köper ett larmsystem från en populär tillverkare kommer du inte att uppleva några problem så länge du har en liten eller medelstor hund. Problemet uppstår först om du har en större hund, som t.ex. en schäfer eller en golden retriever.

 

Larmsystemets djurvänliga rörelsesensorer är nämligen bara "dumma" och kan därför inte avgöra skillnaden på en människa och en hund. Hur ett larmsystem blir djurimmunt görs ganska enkelt genom att tillverkaren minskar känsligheten och justerar vinklarna på de infraröda strålarna som de släpper ut. På så sätt kommer mindre hundar inte att utlösa larm.

 

Sensorernas känslighet kan endast minskas till en viss gräns för att de fortsatt ska kunna reagera på mänskliga rörelser i det rummet de övervakar. Det är just här som utmaningen uppstår.

 

En större hund, t.ex. en schäfer, är så pass stor att den fortfarande kommer att kunna aktivera rörelsessensorn. Speciellt om hunden ställer sig upp på bakbenen i fönstret när du går, kommer hunden helt plötsligt att vara lika stor som en människa och det kan rörelsesensorer inte se skillnad på.

 

 

Larma i ett hem med stor hund.


Att använda rörelsesensorer för att skydda hem med större hundar orsakar helt enkelt för många fellarm. Det är inte kul för någon då man väldigt gärna vill kunna lita på sitt larm och om du inte kan göra det ryker ju hela idéen.

 

Använd i stället öppnings- eller vibrationssensorer för att larma de rum som hunden har tillgång till.

 

En öppningskontakt är en liten enhet som består av två delar. Öppningskontakten monteras enkelt på dörrar och fönster, vanligtvis med dubbelsidig tejp, och registrerar alltså när dörren eller fönstret öppnas. 

 

En vibrationssensor är en liten apparat som kan monteras direkt på ett fönster och kan exempelvis registrera vibrationer i glasrutan om t.ex. någon försöker ta sig in via fönstret.

 

Genom att använda dessa två typer av sensorer kan du enkelt säkra alla fönster och dörrar som leder in i rummet där hunden vistas när du är ute. Du behöver inte heller tänka på att du använda rörelsesensorer i detta rum och istället bara använda larmet i rum som hunden inte har tillgång till.

 


Larm och katt.


Även om en katt är mycket mindre än en schäferhund i naturen så kan de också skapa problem genom att utlösa larmet i onödan. 

 

Så länge katten är kvar på golvet finns det inga problem, men om den t.ex. hoppar upp på en möbel nära rörelsesensorn, blir den plötsligt större och kan därför registreras av sensorn i alla fall.

 

Det är lite som att du skulle hålla handen framför ögat. Din hand är (förhoppningsvis) mycket mindre än en hund, men ju närmare den kommer ögat, desto större blir den i perspektiv och så småningom kommer din hand att täcka hela synfältet. Det sker helt utan att handen har blivit varken mindre eller större i verkligheten.

 

Om du har en katt är det viktigt att du placerar dina rörelsesensorer på platser där det inte finns någon möjlighet för katten att hoppa upp på möbler inom sensorns synfält.

 

Om detta inte är möjligt kan du alltid larma de rum som katten har tillgång till med öppningskontakter och vibrationssensorer, precis som tidigare beskrivet.